Titthålsoperation

Ja.. då var jag opererad! Resan till luleå (från min farmor i kalix) började strax efter 7 på morgonen. Hungrig och nervös.. Väl framme var hissen upptagen av något varubud som hade hundratals kartonger. Jag frågade receptionisten vilken våning jag skulle till för operation och hon sa våning 4 och 5. Sen tyckte hon så fint att vi kunde gå upp för trappen för att varugubben hade ockuperat hissen. Nu kunde ju jag visserligen gå även om knät krånglade, men jag muttrade något om att jag inte ska opereras för skojs skull (stackars den som har ännu ondare än mig) och gick sen upp för dessa trappor, höjdrädd dessutom då man såg ut över hela byggnaden från trappen!

Väl i väntrummet kollade jag och jimmy lite tv och jag försökte förbereda mig mentalt. Vad jag nu skulle förbereda mig för, jag hade ju ingen aning om vad som skulle hända! En sköterska kom och hämtade mig in till ett omklädningsrum, vart jag fick klä mig i en morgonrock och tofflor, samt få lite värktabletter och så. Sen fick jag sätta mig på en typ undersökningssäng och hann tänka.. Är det HÄR jag ska opereras!? O.o satt snällt där och väntade på läkaren som dök upp ganska snabbt. Han kände lite på mitt knä innan han började inleda ett samtal om Kiruna och fjällen.. Sen tar han fram en gigantisk pruta med en kanyl längst fram och börjar fylla med olika vätskor… Jag tänkte bara “prata på du bara och försök avleda mina tankar.. men det funkar inte!!”. Sedan ser jag plötsligt att han håller i två fyllda sprutor.. Som att det inte räckte med en?!!

Sen sätter han sig på britsen och fortsatte prata, mitt hjärta slog typ 1000 slag medans jag försökte vara lugn och prata på. Sen säger han att han ska sticka mig och att det kommer att sticka till lite……..LITE!? Aj aj aj.. Sen säger han att han ska sticka på andra sidan, som gjorde minst lika ont… Ajajaj! Så jävla hemskt… Sen sticker han ytterligare en gång på första sidan som också gjorde ont, men inte lika ont längre.. Nä fy tusan!

Sen fick jag ligga där och “vila”.. Hela knät bara skakade och sedan skakade hela jag av adrenalin lika så. Sen kom sköterskan in igen och säger att jag ska få komma och gå med henne.. “Gå?” tänkte jag… “Kan jag gå?”.. Och sen inser jag att det bara är mitt knä som är påverkat av sprutorna, går med henne till det verkliga operationsrummet, får en mössa på mig och får lägga mig på operationsbordet/sängen… Jag blir inplastad kors och tvärs och bäddas in i något. Sedan blir jag stucken i armen för att sätta en såndär mojäng att spruta in vätskor i. De inser hur uppstressad min kropp och knopp är så jag får lugnande. Sen kändes allt helt ok! Nervositeten släppte och jag bara låg där och lyssnade. Doktorn kom in och så började de mixtra med knät.. Jag kände att de gick in i knät (det gjorde förstås inte ont) och så sa han att det ena och det andra såg fint ut. Sen kände jag precis när han kom till stället jag brukar ha ont och så säger han “där, nu har jag hittat felet”. Så åtgärdade det felet.

På några minuter var det klart och de började “packa upp mig” och linda in knät. Sen fick jag kliva upp och gå med läkaren till ett rum bredvid. Sattes i en fotölj, fick papper och så visade läkaren på en modell hur det såg ut och vad han har gjort i knät. Sen fick jag en god macka, juice och en kaka. Det smakade otroligt gott!!! Jag var vid den tiden vrålhungrig. Där satt jag en stund och pratade och fick instruktioner för att sedan få gå och byta om och GÅ därifrån. Det kändes helt ofattbart att gå därifrån efter att de precis varit in i mitt knä och opererat. Men det gick och det gjorde förstås inte heller ont då jag hade kvar bedövning.

Så jag och jimmy gick och åt lunch innan vi åkte vidare mot älvsbyn… och min älskade lilla Elton <3 Efter några timmars bilfärd var vi äntligen hemma! Då var det dags att ringa veterinären och Ola för att ordna så att hundarna blev avmaskade inför Norge och Tromsö resan! 🙂

Fullt ös medvetslös! Jag kom i säng tidigt iallafall, och skönt var det! Efter en lång dag som kändes som en början på något nytt. En ny start i livet med ett förhoppningsvis helt knä, mindre smärtor och min lilla älskling hemma! Natten var rätt så orolig och jag hade svårt att sova, men det blir väl förhoppningsvis bättre!

Idag har jag fått min sista akupunktur iallafall.. 9 nålar på olika ställen, för nacken. Nu hoppas vi att den slutar jävlas med mig inom kort! Nu såhär på kvällskvisten ligger jag med ett rejält svullet knä och ganska mycket smärtor. Försökt att ta det lite lugnt idag…. Men nu ska jag ta mig ut på en sista sväng med hundarna. Förhoppningsvis med lite hjälp av Jimmy. Sen blir det att försöka sova.. och hoppas det går lite bättre inatt!

1 kommentar

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.